Handochfotkirurgi

En operation i foten är alltid en omställning i livsföringen under en kortare eller längre period. Räkna därför med att inte kunna vara lika aktiv i gångpromenader och motion under minst ett par veckor efter ingreppet. Som regel får du dock omedelbart belasta på foten, om än med viss begränsning och försiktighet. Under den första veckan bör du också tänka på att ha foten högt så fort du sitter eller ligger. Detta minskar svullnaden som alltid uppstår och i och med detta minskar också smärtan. Inte sällan kan det dröja så lång tid som upp till sex månader innan ömhet, svullnad och rodnad givit med sig helt!
Alla de operationer som utförs hos oss genomförs i lokalbedövning. Detta innebär att lokabedövningsvätska sprutas in runt ankeln och ibland ute på foten och fotryggen. Nålen som används är tunn och bedövningen är som regel inte speciellt smärtsam.
För att underlätta för operatören och tillfälligt hindra blodtillströmning använder vi en blodtrycksmanschett som blåses upp runt ankeln. Denna kan de första minuterna upplevas med ett visst obehag men är som regel övergående.
En del operationer kan kräva ett eller två tunna metallstift för att hålla tån i rätt läge under ett par veckor. Stiften sticker ut genom tåspetsen men sitter väl innanför bandaget och syns därför inte. Stift och stygn tas oftast helt smärtfritt bort på mottagningen. Om du inte har metallstift kan stygnen tas bort av en distriktssköterska på din vårdcentral efter 2-3 veckor.
Att själv köra bil efter operationen är inte tillrådligt. Ta hjälp med transporten både till och från operationen. Tänk också på att planera en smula för den närmaste veckan efter operationen när det gäller både mat och dryck men också smärtstillande medel. Vissa operationer kräver starkare smärtlindring de första dagarna. Recept och instruktioner får du i samband med läkarbesöket.
Om du har svårt med balansen kan kryckkäppar eventuellt behövas en tid efter operationen. På din vårdcentral kan du oftast få hjälp med detta.

Orsaken till att stortån vinklas och att det bildas en ömmande knuta vet man inte säkert. Slapphet i ledband och senor är den troligaste förklaringen medan smala skor sannolikt spelar en mindre roll. Det är betydligt vanligare hos kvinnor och förekommer ofta i släkten. De flesta patienter klagar över att skorna skaver över knutan på insidan. Besvären kan börja smygande men blir ofta uttalade så småningom. Det finns ingen bestämd tidpunkt när det är dags för operation, det varierar från fall till fall. Smärta, svårighet att klara arbetet och problem med skor är faktorer som spelar in. Det finns ingen anledning att operera en besvärsfri fot i förebyggande syfte.

Målet med en operation är att göra framfoten smalare. För att klara detta räcker det inte med att mejsla av knutan, den kommer oftast tillbaka. Man måste också såga av benet ovanför ledhuvudet (knutan) – ”skapa ett benbrott” – och f1ytta ledhuvudet en aning mot lilltå-sidan till. I detta nya (smalare) läge får ledhuvudet läka fast, vilket tar ca 5-6 veckor. Den vanligaste operationsmetoden kallas Chevronosteotomi och ger stor stabilitet vilket innebär att man får belasta foten fullt från början. Gipsbehandling används ibland. Vid en uttalad felställning kan ytterligare operationsmetoder vara nödvändiga. Ibland kan man t ex behöva ta ut en benkil på insidan av tån så att tån rätas upp.

Vid alla operationer av stortån blir det svullnad runt tån efteråt och det finns risk för nedsatt rörlighet efter operationen. Man får räkna med att tån är så svullen att det inte går att använda vanliga skor under ca 2 månader. Sjukskrivningstiden i ett gående arbete är ca 6 veckor.

En tå som kröker sig kan ge en ömmande förhårdnad på ovansidan och ge skobesvär. Ofta förekommer en krokig 2:a tå samtidigt med en Hallux valgus. Tån lägger sig då ovanför eller under stortån. Avlastande ringar och mjuka skydd mellan tårna kan först prövas innan man funderar på operation. Inlägg med pelott, en förhöjning bakom främre fotvalvet, kan räta ut tån och minska kröken. Om skobesvären är alltför uttalade kan det finnas anledning till operation. Oftast görs en steloperation i den krokiga leden. För att steloperationen ska läka fixeras tån med 1-2 metallstift i 4-6 veckor. Under denna tid kan man inte ha vanliga skor, man måste använda en gipssko som finns att köpa hos oss. Stiftet dras ut vid återbesök. Det sker på mottagningen och är inte smärtsamt. Ofta tillåts full belastning från början även om det kan vara svårt första tiden pga värk. Tån ligger ofta ur led vid kraftig hammartå. Då måste man skära av sträcksenan och lösgöra leden. I vissa fall måste strålbenet kortas för att få tån att lägga sig rätt i leden. Sjukskrivningstiden varierar från 2 till 6 veckor. Svullnad kan kvarstå i flera månader och tån blir ibland inte helt smal igen. Slutresultatet blir oftast bra med en rak tå som inte ger skobesvär. Om man har besvär av en Hallux valgus samtidigt, kan båda operationerna göras vid samma tillfälle.

Nageltrång drabbar vanligen ena eller båda nagelkanterna på stortån. Irritationen/inflammationen i mjukdelarna leder ibland till infektion med bakterier. Ingreppet syftar till att lösa problemet permanent. Nageln blir lite smalare men framförallt försvinner smärtan och irritationen i området. Vid operationen tas den del av nageln som ligger an och skär ner i sidan på tån och tillhörande nagelanlag bort. Detta görs i lokalbedövning.

Innan du får gå på foten skall du ha den i högläge i ca 30 minuter, detta görs hos oss på mottagningen. Räkna med svullnad och viss smärta under flera veckor. Sjukskrivning kan bli aktuellt men sällan någon längre tid. Stygnen tas lämpligen hos en distriktssköterska.

Artros, eller Hallux rigidus, i stortåns grundled kan uppkomma i ganska tidig ålder. Artros innebär att brosket är dåligt, man vet inte säkert orsaken, men risken är större efter en skada i leden.

Hallux rigidus ger besväras av stelhet och smärta i leden med svårighet att böja tån uppåt. Detta ger i sin tur svårighet med gången och patienten går ofta på utsidan av foten.

Den första behandlingen man bör pröva är att minska belastningen av leden med skor med stel sula eller ett stelt inlägg t ex av kolfiber. Man kan också pröva en rullsula. Man kan också behandla smärtan med inflammationshämmande tabletter och ibland pröva kortisoninjektion i leden.

Om denna behandling inte ger tillräcklig smärtlindring kan man diskutera operation. Leden kan dock inte göras helt normal igen utan man får inrikta sig på att öka rörligheten och minska smärtan. En vanlig metod är att såga av bennabbar på toppen av ledhuvudet så att rörligheten ökar. Vid en annan metod kortas strålbenet så att ledspringan vidgas. Vid båda metoderna får man belasta foten från början och rörelseträning påbörjas efter några dagar. Sjukskrivningen varierar mellan 3 och 6 veckor.

Man kan förvänta sig att smärtan minskar eller helt försvinner efter en operation och rörligheten blir bättre. Grundsjukdomen är emellertid kvar och besvären kan återkomma så småningom.

Vid uttalad artros och värk kan en steloperation av leden ge bäst bestående resultat. Foten behöver då vara gipsad i 6-8 veckor.